PROCESSKONST
Processkonst är
en konstform där verkets budskap eller urform utvecklat från
ett embryo förverkligas i en process under medverkan av uttolkare.
Konstformen har
utvecklats ur bl a installationskonsten och syftet är att som komplement
till traditionell forskning och utveckling på ett effektivt sätt
skapa förutsättningar för en samhällsutveckling som
ligger i fas med tiden.
Lansering av begreppet
"processkonst" gjordes i mitt flerfaldigt prisbelönade
bidrag till "Sätt färg på Göteborg".
En analys av bostadsförnyelsen
i storskaliga bostadsområden i Göteborg plus idén att
delta i färgsättnigstävlingen utgjorde det första
processkonstverkets första steg. Bidraget till tävlingen blev
det andra steget och en samrådshandling utsänt till en bred
samrådskrets det tredje steget.
Tävlingsbidragets
tema var att byggnaderna skulle färgsättas efter processkonstverkets
ingående symboler.
T ex skulle Energiverkets kontor inför VM färgsättas i
enlighet med processkonstverkets symbol för en ny företagsform
benämnd "levaföretag".Fönstersnickeriernas varierande
färgnyanser skulle representera den nya kraften som personalen tillförs.
Förslaget fick delat andra pris (Inget första pris delades
ut) och utfördes i princip enligt tävlingsförslaget.
Senare kom även
Biskopsgårdens vattentorn att färgsättas med utgångspunkt
från mina idéer från färgsättningstävlingen.
Inspirationskällor
för det första processkonstverket:
Mandalabegreppet i "Projekt Stenstaden", tillämpad grundvattenforskning
i rivningshotade fastigheter, vandring utmed levador på Madeira
samt ovan omnämnda analys av storskaliga bostadsområden.
Det andra processkonstverket
var tänkt att mobilisera de mänskliga resurserna i Angered.
En fråga ställdes. Kan varje stadsdel utvecklas till att bli
en unik och livskraftig stadsdel med hjälp av ett processkonstverk?
Det tredje processkonstverket
som behandlade miljöhoten inom stadsdelen Älvsborg samt det
fjärde som utgjorde nya försök till kvartersvisa grundbevarande
åtgärder i Vasastaden utveckaldes parallellt med det första.
Processkonstverk
nr 1
Utdrag ur samrådshandlingen.
Experimentet
Att utforska om det är möjligt att med hjälp av konsten
skapa för människan uthålliga och rika samhällen.
Kan konstnärer
och tolkare i samverkan stegvis medvetandegöra och förverkliga
konstverkets budskap?
Kan ett konstverk
med tidsbegränsat budskap värdesättas och komma till nytta
medan budskapet är aktuellt?
Målsättningar
( Ett urval)
Målet är att tillvarata de omedvetna tankar och känslor
som bl a kommer till utryck i konsten och omsätta dem i handling.
Att bidra till utvecklingen
av Göteborg till en attraktiv miljövänlig stad samt finna
nya vägar till förnyelsen av våra storskaliga bostadsområden.
Att bidra till fördjupade
studier av segregationens orsaker och effekter.
Att använda kulturen
som redskap för social upprustning.
Att lyfta fram flera
av Göteborgs unika bidrag. Kvaliteter som hamn-, hav- och älvstad.
Både Älvsborg och Angered ligger vid älven.
Att bidra till genomförandet
av kvartersvisa grundförstärkningar i Vasastaden.
Processkonstverkets
urform
Vår varseblivning sker till en del genom ett medvetet system och
till en betydligt större del genom ett omedvetet. Vi känner
välbefinnande eller olust utan att vi är medvetna om varför.
Utformningen av stadsbyggandet bör i högre grad ske på
det omedvetna systemets villkor. Samhällsforskningen måste
kompletteras t ex med processkonst.
Processkonstverkets
urform innehåller symboler och idéer som medvetandegörs
och tolkas stegvis för att utmynna i ett samhälle bättre
anpassat för människorna och miljön.
Funderingar
Ur folkhemmets idéhistoria var det viktigare att samhället
fungerade väl än att alla enskilda människor fick leva
på sitt sätt. (Qvarsell)
Det moderna livet
klyvs i ett materiellt och ett andligt plan. Vissa ägnar sig åt
"modernismen" som ett rent konstnärligt och intellektuellt
fenomen, andra arbetar med "modernisering" politiska, ekonomiska
och sociala. Detta visar på den olyckliga dualiteten, som uppstått
mellan vårt moderna jag och vår moderna miljö. (Boman)
En enda valuta i detta
dualistiska samhälle fungerar inte.
Vi spelar hazard, förut med bankerna nu med utlandet som finansiärer,
medan de överblivna blir allt fler. Två valutor en för
det materiella värdet "att ha" och en för det immateriella
behovet "att leva" kan vara lösningen. Vi måste få
upp ögonen för det vi kallar för livskvalitet.
Detta inte minst om Sverige skall kunna uppfylla WHO:s strategi. Hälsa
för alla år 2000 som Europaregionens medlemsländer antagit.
"År 2000 skall alla människor ha fått möjlighet
att utveckla och använda sina fysiska och psykiska resurser så
att de kan leva ett socialt och ekonomisklt tillfredsställande liv.
"
Forskarna tycks vara
överens om att utvecklingen bör ske i form av en process. Framgångarna
kommer att bli störst när offentliga och enskilda intressenter
samverkar på olika nivåer och med stor bredd. En realistisk
hållning handlar mer om en ny teoretisk och praktiskt förankrad
"planeringskultur" än om en detaljerad doktrin med färdiga
mönster och modeller för hur problem skall lösas. En sådan
planeringskultur har ett dialoginriktat förhållningssätt
till invånarna. Den pekar ut problem och mål, redovisar värderingar
och anvisar praktiskt användbara metoder. Respekt, lyhördhet
och känsla för människors egna upplevelser och för
olika miljöers egen kultur och tradition ligger i det dialoginriktade
förhållningssättet. I detta ligger en uppfordran att mobilisera
de mänskliga resurser som finns i den lokala miljön.
En ny kultur kan stimuleras
av kunskap men måste också få växa fram underifrån
som grund för en långsiktigt hållbar utveckling. Det
vi i samverkan måste få fram nu är flexibla och måttfulla
strategier efter lokala förutsättningar.
Vår hjärna
Vår varseblivning
sker genom två parallella system, ett medvetet i hjärnbarken
och ett omedvetet i det limbiska systemet. Merparten av varseblivningen
är den omedvetna.
Det limbiska systemet är alltså kapabelt att ta emot information,
värdera den och låta kroppen reagera adekvat, t ex med känslor
av välbefinnande eller olust utan att processen når medvetandenivån.
Långt efter det att man upphört att medvetet intressera sig
för sin miljö fortsätter oinskränkt det medvetna registrerandet
som bestämmer så mycket av känsloupplevelserna.
Utformningen av stadsbyggandets visuella och sensuella kvaliteter bör
alltså i hög grad ske på det limbiska systemets villkor.
Konsten ligger generellt före utvecklingen men blir ofta för
den otränade obegriplig och kommer ofta mänskligheten till godo
för sent.
Ett sätt att avhjälpa detta är att låta människan
avancera från att vara åskadare av till att bli aktör
i konsten.
Processkonstverk
nr 2
Syfte: Att mobilisera de mänskliga resurserna i Angered
Processkonstverk
nr 3
Syfte: Att mobilisera de mänskliga resurserna i Älvsborg och
övriga Göteborg så att stadsdelens kustnära läge
bättre kommer Göteborgarna till gagn.
Älvsborg:Vissa tankar finns för fortsättningen. Bland annat
bör till kulturåret 1998 en ny Långedragsrestaurang av
någon form vara uppförd. Den föreslås ingå
i processkonstverket.
Liksom i processkonstverket M´ANGERED bör de offentliga rummen
studeras i processform. Vattenvägen mellan skärgården
till Angered likaså.
Processkonstverk
nr 4
Ur målsättningar:Att förhindra ytterligare sättningsskador
i Vasastaden.
Processkonstverk
nr 6
En fortsättning på processkonstverk 1.
Titel: Livsstilssamhället, värdegemenskap och mångfald.
Budskap: Livet behöver bestyras.
Idé: Utveckling av livsstilssamhället som ersätter industrisamhället.
Inspirationskälla utgjorde IFMA-nätverket vars idé är
att utvecka företag.
Projektområde: Gårdsten: Gårdsten i Angered förnyas
med hjälp av "bestyrare", vars uppgift är att tillse
att boendegruppers behov tillfredsställs.Ett lämpligt antal
livsstilar utvecklas i samverkan för att kunna erbjuda invånarna
ett gott liv.
Förklaring: Många företag har kommit underfund
med att ytterligare effektivisering kan uppnås först genom
att själv koncentrera sig på kärnverksamheten och överlåta
åt dem som har specialkunskapen, att effektivisera stödfunktionerna,
så att en effektiv helhet erhålls.
(IFMA dvs International Facility Management Association hade inspirerat.
IFMA verkar för utveckling och utbildning i konsten att få
fastigheter, lokaler, miljö och utrustning att maximalt stödja
lokalanvändarens kärnverksamhet. IFMA, Sverige utgör en
av 120 avdelningar. Det är ett världsomspännande nätverk
med över 14 000 medlemmar.)
Mina tankar var att
överföra idéerna på människan. Istället
för att ha fastigheten i centrum skulle människan stå
i centrum. Ett antal skisser med mandalan som utgångspunkt producerades.
Kontakt med IFMA-nätverket erhöll jag genom Göteborg Energi
AB i samband med mitt prisbelönade färgsättningsförslag
för huvudkontoret. Bolaget visade stort intresse för mina idéer.
Chalmers satsar på Facility management-utbildning vid denna tidpunkt.
Jfr. Industrisamhället-
Livsstilssamhället
Industrisamhället: Verksamheterna=kärnfunktionerna väljer
stödfunktioner vilket innebär begränsad sysselsättning.
Livsstilssamhället: Livsstilarna=kärnfunktionerna väljer
stödfunktioner vilket ger full sysselsättning.
Monetära system:
Nuvarande system är anpassat för produktionssamhället och
dagens värderingar. Livsstilssamhället kommer att kräva
sina system anpassade efter sina värderingar.
Samhällsplanering
och arkitektur:
Industrialismens krav på likriktning har varit vägledande i
samhällsplaneringen och arkitekturen. Många är försöken
att med "arkitektur" förändra industrialismens livsmönster.
Lika många är misslyckandena. En ny bärande stadsbyggnadsteori
kommer först att utvecklas i det att industrialismen övergår
i livsstilssamhället.
Ur utredningar:
En analys av förnyelsen av de storskaliga bostadsområdena,
vars slutomdöme var nedslående, resulterade i ett sökande
efter en förklaring och lösning. I samband därmed tillkom
ur det undermedvetna skisser och utkast. En världsbild före
i tiden växte fram. Processkonsten föddes och precenterades
i färgsättningstävlingen inför VM.
Göteborg Energi AB:s huvudkontor liksom gavelmålningen i Olskroken
utgör processkonstverk.
Seminarier anordnade
av ett par nätverksorganisationer inspirerade.
Den ena värnar om företagen. Betydelsen av att stödja
kärnfunktionen framhålls.
Den andra värnar om att rädda planeten. Proaktiva åtgärder
är lösningen. I båda fallen är människan underdrordnad
kärnfunktionen.
En tredje grupp organisationer har människan som kärnfunktion.
Stora krav ställs på stödfunktionerna för att förhindra
accelererande befolklningsexposition.
Ett resonemang förs
även om proretroaktivt handlingsmönster som innebär att
ligga före tiden för att vara i fas med tiden.
Individen i samhället:
En jämförelse görs mellan industrisamhället och livsstilssamhället.
Industrisamhället enkelriktar Livsstilsamhället mångfaldigar.
Processkonstverk
nr 7
Genom aktivt arbete i en förening i väster var tanken att
utveckla idéerna om livstilssamhället och bestyrning, dvs
en direktdemokratisk idé, i stadsdelen Älvsborg. Möjligheterna
visade sig begränsade och processkonstverket stannade vid skisser.
Processkonstverk
nr 8
Objekt: Detaljerad översiktsplan för Saltholmen - Långedrag.
Aktör: Referensgrupp för föreningar i Älvsborg. (
Bildat av stadsbyggnadskontoret.)
Behovet av bestyrning eller delaktighet i planeringen på gräsrotsnivå
hade så småningom gett resultat i översiktsplanen genom
en tredje
kraft, medborgarkraften.
Kunde bestyrningsidén äntligen ge effekt?
Referensgruppens
ambitioner att lösa de många problemen blev alltför
hög för att kunna fungera som referensgrupp. Denna ombildades
därför
till Medborgarkraften i Älvsborg. Om Medborgarkraften kan läsas
på hemsidan www.medborgarkraften.com.
Om tid medges kommer
en rapport att utarbetas.
___________________________________________________
|